Laktosintolerans och glutenintolerans

Glutenintolerans, celiaki, är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen inte tål ett protein som heter gluten. När man får i sig gluten via maten så startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Vid laktosintolerans har kroppen en minskad förmåga att ta upp laktos, det vill säga mjölksocker.

Symtom vid laktosintolerans och glutenintolerans

Besvär med gaser i magen och diarré är vanliga symtom vid både laktosintolerans och glutenintolerans, liksom magknip och uppsvälld mage. Glutenintolerans kan också medföra trötthet och viktnedgång, och fortsätter man att äta gluten så tillstöter ännu svårare symtom i takt med att tarmluddet förstörs.

Laktosintolerans och glutenintolerans jämfört med EPI

Gluten finns i vete, råg och korn. Laktos finns i mjölkprodukter. Det är enbart när man får i sig gluten eller laktos, alltså det ämne man inte tål, som besvären kommer. Fet mat kan personer med laktosintolerans och glutenintolerans äta utan problem, medan det är just fettet som personer med obehandlad EPI får problem av. Att föra matdagbok, för att få koll på vad kroppen reagerar mot, är därför ett viktigt led för att avslöja vad som orsakar symtomen. Det ska dock alltid göras i samråd med läkare.

Medicinskt granskad av Viatris staff

  • 02 May 2020
Creon Capsule

OM BUKSPOTTKÖRTELN

  • OM BUKSPOTTKÖRTELN

    Om bukspottkörteln

    Din bukspottkörtel är en 15-20 cm lång körtel som ligger bakom magsäcken, mellan tolvfingertarmen och mjälten. Bukspottkörteln spelar en viktig roll i matsmältningen. Bukspottet innehåller dels bikarbonat för att neutralisera det sura maginnehållet och dels viktiga matsmältningsenzymer som transporteras ut i tarmen. Enzymerna bryter ner matens näringsämnen (kolhydrat, protein och fett) till mindre molekyler, som kan tas upp från tarmkanalen och transporteras vidare ut i kroppen.

    På medicinskt språk heter bukspottkörteln pankreas, och den roll som körteln har inom matsmältningen kallas exokrin funktion. Pankreas har även en så kallad endokrin funktion som är viktig för ämnesomsättningen och blodsockerbalansen (producerar bland annat hormonerna insulin och glukagon).

  • VARFÖR SLUTAR MIN KROPP TILLVERKA MATSMÄLTNINGSENZYM?

    Varför slutar min kropp tillverka matsmältningsenzym?

    Av någon anledning så är din bukspottkörtels funktion nedsatt. Det kan bero på själva körtelvävnaderna inte tillverkar tillräckligt med enzym, eller så kan det vara en blockad eller en störning i signalsystemen som hindrar enzymen att nå tarmarna.

  • VILKA SYMTOM ÄR VANLIGA?

    Vilka symtom är vanliga?

    Du kan ha diarréer, med eller utan magknip. Det kan kännas som om magen är uppblåst, du kan må illa, eller känna annat obehag från magen. En del får en kraftigt illaluktande, fettblandad diarré (steatorré) som kan vara svår att spola ned. Oftast känner du av dina symtom efter att du har ätit. Fet mat kan förvärra symtomen. Eftersom din kropp inte kan ta åt sig den näring den behöver är det vanligt med viktnedgång.

    Utmaningen är att den dagen du lägger märke till dina symtom har det oftast gått ganska långt, för oftast märks inte symtomen förrän produktionen av pankreasenzymer har minskat väldigt mycket.

  • VAD GÖR JAG OM JAG HAR BRIST PÅ PANKREASENZYMER?

    Vad gör jag om jag har brist på pankreasenzymer?

    Skulle det vara så att du har brist på pankreasenzymer så behöver du tillföra det till din kropp för att må bättre. Pankreasenzymen tas i form av kapslar samtidigt som du äter. Sedan verkar enzymerna i dina tarmar, på samma sätt som dina egna matsmältningsenzymer skulle ha gjort. De hjälper alltså din kropp att bryta ner fett, stärkelse och protein i maten du äter.

    Syftet med att äta kapslarna är att du ska återfå en så normal matsmältning som möjligt. Creon® botar inte grundorsaken till din enzymbrist, men hjälper din kropp att öka upptaget av näring från maten du äter. Om det är så att dina magproblem beror på enzymbrist, så kommer symtomen att minska inom en vecka, förutsatt att du tar medicinen på rätt sätt och i rätt mängd. Du kan i samråd med din läkare komma fram till vilken dos av enzymer som är rätt för dig.

  • HAR DU EN DIAGNOS SOM ORSAKAT DINA PROBLEM?

    Har du en diagnos som orsakat dina problem?

    Det är vanligt att få enzymbrist om du har kronisk pankreatit, cystisk fibros eller pankreascancer. Det finns uppgifter som talar för att risken att lida av enzymbrist är förhöjd hos de som samtidigt har en annan sjukdom, bland annat celiaki, diabetes och överkänslig tarm (IBS) med diarré, jämfört med personer som i övrigt är friska. Annat som ökar risken för att få brist på matsmältningsenzym är rökning, alkohol och åldrande.

  • VAD ÄR ETT ELASTASTEST?

    Vad är ett elastastest?

    För att undersöka om du har brist på pankreasenzymer så kan du ta ett test som heter elastastest. Det är ett enkelt och snabbt avföringstest som du gör hemma. Testet ger en indikation om din bukspottkörtel utsöndrar mindre enzym än normalt. I vissa fall kan din läkare också testa dig genom att du får prova ta pankreasenzymer i kapselform vid varje måltid, för att se om det hjälper dig.